Snökaos
Vi kom aldrig till Ingarö! Vi vände ungefär vid Älvsjömässan efter att ha pratat med min bror som låg lite längre fram. Det var totalt kaos på motorvägen och inte värt att riskera liv för kalas. Det är en bit att åka, framför allt för honom som bor i Nykvarn. Pratade med Felicia i telefon eftersom det gjorde så ont i mitt hjärta att vi inte skulle fira hennes stora dag. Som tur var hade farmor vår present. Dom mellanlandade nämligen där och firade Felicia lite där först innan hennes mamma kom och mötte upp min bror på halva vägen.Tycker synd om Felicias mamma Ullis också som hade fixat både mat och tårta. Tack ändå Ullis:) Lowe klättrar upp i soffan utan problem. Galet jobbigt eftersom han garanterat inte behärskar att klättra ner igen utan skulle ramla rätt hårt. Han är även inne i "öppna-alla-skåp-och-slita-ut-innehållet-fasen" och för dom som har problem med detta kan jag varmt rekomendera dom beslagen vi har i vårt kök. I princip omöjliga för honom att öppna. Än så länge:) Beslagen är för små och lådorna för tunga. Han har knäckt koden för hur han ska göra men kan helt enkelt inte!
