mammastinkan

Vet att jag inte tjatat om det men har ärligt talat inte orkat. Ni vet ju att Lowe sovit sjukt dåligt ALLTID och att vi testat det mesta. Vi har funderat på magknip och testat mjölkallergi. Vi har testat Anna Wahlgren metoden och det enda vi lyckades åstakomma med det var att han slutade äta på natten. Eftersom det gått 10 månader så är allt lite luddigt. Alla nätter går liksom i varandra. Men nu är det illa, riktigt illa. Jag är så nära bristningsgränsen man kan komma. Vi har lämnat bort honom två nätter och då har jag sovit. Utöver det så är det kanske max 3 hela nätter vi pratar om. Nu är det inte heller så bra att han vaknar 1 gång/natt. Nej minst 4. 4 är tom en "bra" natt. Han har dessutom börjat vakna helt runt 4-tiden. Inte pigg på nåt sätt men ändå väldigt vaken. Annars brukar han mest gny/gråta fast lite i sömnen på nåt sätt. Ja jag vet inte vad jag ska säga mer än att vi behöver hjälp. Vi behöver proffessionell hjälp tror jag. Ska kolla på BVC när vi ska på 10-månaders kontroll på tisdag men är skeptisk. Vi har tagit upp tidigare att han sover dåligt och inte fått höra så mycket annat "det kan vara så, det är helt normalt". Jag skiter i om det är normalt. För mig är det inte normalt att inte få ha sovit mer än 2 timmar i sträck i ungefär 300 dagar. Om det är tortyr? Eh jaa.
Nu kanske ni tänker "åh va hon gnäller, fattar hon inte att hon är småbarnsförälder". Jo det fattar jag. Men jag är helt övertygad om att det inte ska behöva vara såhär så länge. Det måste vända och den vändpunkten trodde jag skulle ha kommit redan. För att spä på så mår jag konstant illa. Nej jag är inte på smällen. Vill bara kräkas:) Så det var månadens klagoinlägg. Inte alls negativt tycker jag;)

Vill passa på att säga att jag lider med alla som har måndagsångest inför jobb efter julledighet. Kämpa på!